ollerossander.se
produktion av interspace
 

Om byggkonkurrens och karteller, Fokus, maj 06

Ur Fokus, Maj 2006

BYGG. Asfaltkartellen, Konkurrensverkets största fall hittills. Men det är bara en av de mängder av karteller som präglar byggbranschen.

Med elva stämda företag och krav på 1600 miljoner kronor är asfaltmålet Konkurrensverkets hittills största. Men också ett av de få fall som myndigheten har gått vidare. I detta, som i andra fall som Konkurrensverket driver, sitter staten själv, den här gången i form av Vägverket, på de anklagades bänk. Sedan asfaltkartellen avslöjades har priserna rasat med 25-30 procent. Det innebär att kunder och skattebetalare under lång tid fått betala överpriser om hundratals miljoner kronor per år. Mycket pekar på att läget är detsamma i andra delar av byggmaterielbranschen, men ännu har Konkurrensverket nystat upp relativt få fall.

Det innebär inte att det är någon brist på karteller.
– Problemet med karteller är att de, definitionsmässigt, är svåra att upptäcka. Alla inblandade vinner på att hålla tyst.
Det säger Claes Norgren, generaldirektör på Konkurrensverket. Förra året lät han göra en enkät med 600 chefer i branschen. Hälften trodde att karteller förekommer! Hela 27 procent sa sig veta (!) att karteller förekommer regelbundet, alltid eller ofta. Bara någon tredjedel trodde att det inte förekom.

Att branschen har problem med konkurrensen är nästan alla överens om.
– Det syns tydligt att priserna trissas upp av mer eller mindre formella karteller. Vi ser det på nischprodukter med få leverantörer som när det gäller betong, mineralull och gipsskivor, säger ägaren till ett medelstort byggföretag i Mellansverige till Fokus.
– Nu har det kommit en ny, finländsk, betongsäljare i Stockholm och plötsligt ser vi hur priser och villkor börjar ändras. När man förut bara kunde köpa från Sweroc, Skanska och Betongindustrier skiljde sig priser och villkor nästan inte åt alls. Jag kan inte veta om det finns en formell kartell, men nog tyder det mesta på det.
Byggbranschen, framförallt materialsidan, uppfyller väl de krav experterna menar skapar god grogrund för karteller: få aktörer, långvariga relationer, stora belopp, enkla produkter, gott om byggnormer och regler som stoppar nykomlingar och gott om branschorgan där man kan prata sig samman mellan skål och vägg. Den dåliga konkurrensen i branschen har tydligt synts i byggprisindex som i decennier ökat snabbare än konsumentprisindex.
Regeringens byggsamordnare, Sonny Modig, menar att priserna i branschen ligger uppemot 30 procent för högt jämfört med om marknad, produktion och, inte minst, konkurrensen skulle ha fungerat väl.
Ingemar Skogö, generaldirektör på Vägverket som upphandlar för nära 17 miljarder per år tror sig kunna spara 400-600 miljoner på bättre konkurrens. Skogö pekar på att bitumen (asfalt) och cement kostar hälften så mycket på kontinenten som i Sverige.
Summorna blir snabbt mycket stora. Branschen köper materiel och material för ca 90 miljarder per år vilket betyder att karteller och dålig konkurrens kan kosta samhället uppemot 20 miljarder kronor. Per år!

Men en illa fungerande konkurrens kan förstöra marknaden på flera andra sätt.
– Det finns två sidor av detta, säger Jens Hoffman, VD och ägare till byggföretaget Dipart i Stockholm. Konkurrensen är på vissa områden stenhård med en enorm prispress. Men det beror på att så många arbetar med svarta löner. Det förstör för seriösa byggare.

Koncentrationen till ett fåtal mycket stora bygg- och anläggningsföretag stärks också av den kommunala planeringen och marktilldelningen. De mindre byggföretagen missgynnas eftersom de inte har råd och resurser att köpa in stora markområden och vänta i åratal på planer och bygglov. Följden har, absurt nog, blivit att det byggs långt färre lägenheter än efterfrågan. Enligt teorin borde det, som en statlig utredning konstaterade 2003, leda till ökad produktion och små prishöjningar. I stället har det blivit tvärtom - små produktionsökningar och kraftiga prishöjningar.

Men en förändring kan vara väg.
– Vi går från en nästan totalt politikerstyrd planekonomi till en mer konsumentstyrd marknad, säger professor Stellan Lundström på Tekniska Högskolan och får medhåll av sin kollega på KTH, fastighetsekonomen och forskaren Thomas Kalbro:
– Sverige är sedan tiotalet år på väg från ett nästan helt statsstyrt byggande till lite mer marknadsanpassat – men det går långsamt. Andra länder, som Norge, har kommit mycket längre när det gäller att få fart på planfrågor och byggande. I det här avseendet är det inte Norge som är den sista sovjetstaten!
Byggföretagen har också länge skyddats från utländsk konkurrens av svenska särregler och normer men nu, efter EU-inträdet, tvingas Sverige anpassas till Europa. Det blir allt lättare att importera byggmateriel, badrumskranar och annat. Konkurrensen är på väg upp och priserna på väg ner. Alf Göransson, VD på NCC, har gått så långt att han talar om en deflation i branschen.
Efter att asfaltkartellen avslöjades har också moralfrågor kommit upp på ett annat sätt än tidigare.
– Vi och många av de andra i branschen har satt varenda kotte som gör affärer i skolbänken. NCC har kört igenom ca 2000 anställda inte bara i Sverige utan i alla andra länder och gått igenom vad som gäller i konkurrensrättsfrågor och hur sånt här ska hanteras, säger Alf Göransson på NCC.