ollerossander.se
produktion av interspace
 

Om bankvinsterna bakom krisen

Följande är orginaltexten i stället för den redigerade version som publicerades i Fokus 15/5-09

för Det är femtons års enorma bankvinster som, mer än mycket annat, har bäddat för finanskrisen. Jakten på hög utdelning till aktieägarna och enorma bonusar till ledningen har lockat banker världen över till extrema risker. Risker som nu visat sig ödesdigra!De svenska bankerna har klarat sig uppseendeväckande bra. De hör till Europas vinstrikaste utan att, med några undantag, behövt ta alltför höga risker på den komplexa derivatmarknaden. De stora vinnarna är aktieägarna, som fått mycket höga utdelningar, och cheferna som fått extrema löneökningar och höga bonusar. Förlorarna är kunderna som betalar.-       Kraven på aktieägarvärde (shareholder value) har pressat vinstkraven uppåt och belöningssystemet med bonusar syftar till att vinstmålen inte bara skall nås utan överträffas!  Och detta har märkts mest i finanssektor, säger Thomas Franzen, tidigare riksgäldsdirektör och vice riksbankschef.Thomas Franzén och många med honom menar att vinstkraven lockat bankerna att avstå från reserver och samtidigt ta allt högre risker – dela ut vinsterna och ta högre risk med det som är kvar! Mindre reserver betyder mindre eget kapital och det blir enklare att nå vinstmålen. Allt större satsningar på finansiella trix på derivatmarknaden har gett ökade vinster men också, vilket visat sig nu, mycket större förlust när det går fel.Swedbanks chefsekonom, Cecilia Hermansson:  -       Det är en global utveckling och kanske mest en amerikansk. I USA har finanssektorns andel av vinsterna i näringslivet stigit från ca tio procent i början på 80-talet till nu hela 47 procent. Och förklaringen är högre aktivitet med nya produkter men också med högre risktagande.I”nya produkter” innefattas inte bara t.ex. fonder och försäkringar utan också hela den uppsjö av sub-prime-lån, derivat, strukturerade produkter, tillgångar utanför balansräkningen och placeringar i skatteparadis som nu visat sig vara långt större och farligare än de flesta räknat med men som vuxit just för att kunna ge högre vinster! De senaste decenniernas avregleringar har också gjort det lättare för banker att ta högre risk för att kunna ge aktieägarna de utdelningar de krävt. I USA har de stora finansaktörerna de senaste tio åren också använt 370 miljoner dollar (!) på lobbying och politiska bidrag just för att förhindra regleringar och driva fram lättnader i regelverken!Och utvecklingen i USA har smittat av sig på Sverige:-       Det är en ökad fokusering på aktieägarvärdet som har drivit fram krav på högre avkastning och, inte minst, högre utdelningar. Svenska banker har också använt sina vinster till en kraftig satsning i utlandet, säger Cecilia Hermansson, väl medveten om Swedbanks stora, och just nu livsfarliga, satsningar i Baltikum och Ukraina!De fyra svenska storbankerna har, med vilket mått man än mäter, haft en lysande vinstperiod de senaste 15 åren. Avkastningen på eget kapital har varit i genomsnitt 16,3 procent! Det är en bra bit över genomsnittet för Västeuropas banker på knappt 11 procent. (Eget kapital är i princip de pengar aktieägarna stoppat in i bolaget under årens lopp plus de vinster som ligger kvar i bolaget.)Enligt vanlig ekonomisk teori bör aktieägarna kunna räkna vinster i bolaget motsvarande riskfria räntan (t.ex. statens obligationsränta) plus inflation plus ett pålägg på några procent beroende på hur stor risk man tar. För banker, som inte bör ägna sig åt alltför stora risker, innebär det att en rimlig vinstnivå, vid en inflation på runt 2 procent, ligger på kanske 7-10 procent av eget kapital. Och av vinsten bör, enligt samma teori, ca 30 procent delas ut till aktieägarna och resten gå till skatt och behållas i bolaget så att det kan växa vidare. De senaste decennierna har bankerna för det mesta delat ut långt mer än 40 procent av vinsten.Nu har de svenska bankerna inte, som sina europeiska och amerikanska kollegor satsat särskilt mycket på den nu havererade derivatmarknaden för att få upp vinstnivån.-       De svenska bankernas minst sagt goda vinster beror till stor del på bristande konkurrens! Kunderna reagerar inte, och flyttar inte sina pengar, trots att de får betala onödigt mycket! Och det beror på att bankerna har ägnat sig åt att systematiskt försvåra informationen till kunderna, säger Thomas Franzen. Allt för att få kunderna att betala men än de faktiskt skulle behöva!-       Sverige har också en konsument- och konkurrenspolitik som förs på ett byråkratspråk som är svår att förstår för vanligt folk. I andra länder har man en mycket mer privatinriktad verksamhet med tydligare budskap!-       Sedan har bankerna kunnat ta ut stora vinster på fondavgifterna. Och inte heller här reagerar kunderna - delvis eftersom de övervakande myndigheterna bara ägnar sig åt byråkratiskt mummel i stället för tydlig information.Höga vinster behöver inte vara fel. Tvärtom.-          Banker fungerar på det viset lite som lite försäkringsbolag, menar förre VD:n för Handelsbanken, Lars O Grönstedt. Vinsterna goda år ska täcka upp får de dåliga, bli ett slags kuddar när de verkligt stora kreditförlusterna uppstår – för sådana kommer då och då.-          Bankernas intjäning måste ses över en mycket lång tidsperiod eftersom det efter “sju goda år” kommer “sju magra år”, säger Ulf Grunnesjö, chef investerarrelationer på SEB. Efter den djupa krisen på 90-talet användes vinsterna för att återställa kapitalbasen och återfå kreditvärdigheten. Nivån på bankernas vinstmarginalnivå återspeglar att kreditrisken efter krisen bedömdes som fortsatt hög och därför skulle bakas in i prissättningen.  Men nu blev det inte sju utan femton goda år! Bara under de senaste tio har vinstsviten gett de fyra stora ca 36 miljarder i rörelsevinst på en omsättning av drygt 100 miljarder. Då borde det ju då finnas rätt välfyllda kuddar och bankerna skulle väl klara sig utan statliga krispaket och lånelöften? -          Vad dagens kris visar är att bankerna måste ha en försiktig utdelningspolitik, säger Grönstedt. På SHB delade vi aldrig ut mer än hälften av vinsten till aktieägarna. Andra banker har delat ut långt mer och då måste aktieägarna vara med och betala tillbaka i form av nyemissioner!-          Eftersom bankledningen varit så fixerad vid att hålla upp lönsamheten har man hållit nere bufferten, förklarar Thomas Franzén. Ökar man sina reserver (eget kapital) för dåliga tider blir det svårare att hålla upp vinsten mätt just som just avkastning på eget kapital – ett mått som direkt och indirekt styr också bonusar och löner.-          Och alla har blivit fångar i mönstret om det s.k. aktieägarevärde. Vad som behövs nu är inte nya regler utan insikten om att det vad som verkligen ligger i alla aktieägares långsiktiga intresse – och dit hör inte de krav kortsiktigt höga vinster och höga risker som drivit på dagens kris, säger Thomas Franzén.