ollerossander.se
produktion av interspace
 

PK-påhopp

 I måndags (10/11) skulle det på PK bli debatt om ekonomijorunalistik. Det kom mest att handla om Carnegie-affären som var rykande aktuell.

Jag hade med mig tre exempel på vad jag menar är dålig och vilseledande ekonomijournalistik. Jag fick en chans att dra dem i debatten men det fanns inte mycket tid till vare sig invändningar eller fördjupningar.

Men detta är vad försökte får fram med exempel fr vecka 45.

Sveriges Radio redovisar numera ofta stora företags kvartalsrapporter men då oftast i denna form: ”Volvo Personvagnar gjorde under årets tredje kvartal en förlust före skatt på 3,6 miljarder kronor” och gör sedan en jämförelse som visar att det är dubbelt mot förra årets 3:e kvartal. Men vad säger en ”miljard” om man inte sätter det i ett sammanhang som t.ex. omsättning. Utna rimliga nyckeltal blir rapporterna helt meningslösa för de flesta lyssnare.

 SvD hade i förrqa veckan rubriken Hög dirketavkastning gör börsen bättre än banken!

Tidningen jämför två vitt skilda saker. Direktavkastningen avser alltså årets, alltså den i våras beslutade, utdelningen i  procent av dagens börskurser. Och detta jämförs med den nuvarande (och kommande ränta) som banken betalar. Läsaren kan luras tro på detta och göra en rejäl felinvesterig!

DN hade en mycket ambitiös beskrivning av finanskrisen över fyra helsidor men lyckades med ett banalt men pinsamt stolpskott och ett, som jag bestämt hävdar, fundamentalt fel

Stolpskotte först:

Grundtesten i artikeln är att finanskrisen beror på sub-prime-lånen och dessa skapades av en lagstiftning som Bill Clinton införde. Det är fel. Lagen The Community Reinvestment Act infördes 1977 av Jimmy Carter; sen förstärktes den ytterligare av Georg H W Bush två gånger, Bill Clinton en gång och Georgs W Bush en gång.

Grundfelet sen:

Sub-prime-krisen förhåller sig till dagens finanskris och lågkonjunktur/recession som skotten i Sarajevo till VK I – det är en grov förenkling, snudd på bedrägeri att ge läsare intrycket att dagens elände i stort sett enbart, eller i vart fall huvudsakligen, skulle bero amerikanska huslån

 Ytterligare synpunkter på DN 8/11 

  1. Fyra sidor som ger helhetsintrycket att det är sub-prime-krisen är orsaken till dagens finanskris i världens och Sverige.

  1. Använder man uttrycket ”en av historiens värsta lånebubblor” borde det finns någon hänvisning till hur DN då tänkt, räknat och jämfört. Jag tvivlar starkt på att det är rätt.

  1. Fel om ursprunget till Communirty Reinvestment Act som skapades under Jimmy Carters tid med syfte att i vart fall inte missgynna svaga/svarta grupper i samhället - föddes och den sedermera förstärktes (förvärrades) under först Busch d.ä, sedan Clinton och sedan Bush d.y.  Se bif texter.

  1. Ingen förklaring till hur familjen Gonzales huslån fungerar vilket gör att läsaren tror att det är som i Sverige. I USA pantsätter man ju som låntagare huset och inget annat. I Sverige är vi personligen betalningsansvariga och pantsätter i praktiken oss själva och alla nuvarande och framtida tillgångar och intäkter intill dess lånet är betalt - eller den personliga konkursen ett faktum. Om jag i USA inte kan betala ränta och amortering tvingas jag lämna huset till banken och blir därmed skuldfri och kan, i bästa fall börja på nya kula. Banken blir sittande med huset. Detta skapar naturligtvis helt skilda marknaden med helt skilda riskvärderingar

  1. Blott en svag antydan om att grundproblem inte är subbarna och kanske inte ens den globala derivatmarknaden som är oändligt mycket större än. Bakom dagens finanskris ligger en rad i tid och rum samverkande och överlagrade fenomen där subb-prime-lånen och derivaten bara är EN del och inte ens den viktigaste. Därav liknelsen med skotten i Sarajevo. Tids nog får vi kanske bättre kläm på också de andra och mer grundläggande bekymren. I bästa fall ser vi facit tydligare när denna kris klingar av. I värsta fall får vi facit när denna kris övergår i nästa, än värre, kris. För att fortsätta analogin är vi kanske nu vid Rysslands mobilisering men långtifrån Verdun. Och precis som 1914 blir det helt avgörande nu med vilken klokskap, eller galenskap, politikerna agerar.

  1. Slutligen menar jag om man avsätter fyra helsidor i Sverige största morgontidning borde det finns utrymme för en mer balanserat resonemang än att ”subbarna” är allt eländes moder!