ollerossander.se
produktion av interspace
 

Syndabockar i stället för syndare

Nu kring årsdagen av konkursen i Lehman Brothers och kollapsen av subprime-lånen går jakten på syndabockar – och det är just vad det blir. I bristen på den verklige syndaren offras syndabockar på de rättfärdigas altare.

Lehmans konkurs och bankernas bonusdrivna utlåningsfest på subprime-marknaden får stå som den stora förklaringen till finanskrisen. Det är lika korkat som att påstå att skotten i Sarajevo 1914 skulle vara förklaringen till Första Världskriget.

Brist på perspektiv och analys bäddar för kommande kriser.

För det första är det långtifrån säkert att den här finanskrisen verkligen är över. Den amerikanska villamarknaden är på intet sätt den enda som översvämmas av lättsinniga lån och obegripliga värdepapper som det inte finns kontroll över eller insyn i – vare sig det gäller volymer eller deras säkerheter. Om, vilket vi kan hoppas på, finanskrisen löser sig för den hör gången är det just bristen på insyn och kontroll som bäddar för nästa kris som kan bli långt värre än dagens.

Vad som krävs för att mildra nästa kris, slippa den helt kan vi inte ens hoppas på, är en radikal och total översyn av den globala finansmarknadens olika kontroll- och styrorgan. Att i det läget fokusera på bankchefers bonusar är politisk populism och röstfiske när den blir som värst.

Visst är det vansinne att låta stora företag, banker och andra, styras av enskilda tjänstemäns kortsiktiga privatekonomiska intressen men det är ännu större galenskap att låta den frågan skymma de långt större problemen.

Finanskrisen visar att det är hög tid att efter drygt 60 år i grunden reformera det internationella s.k. Bretton Woods-systemet med IMF, Internationella Valutafonden, och WB, Världsbanken. De skapades för en helt annan värld än dagens och trots en del lapande och lagande är det hög tid för reformer.

I stället för en av de västliga stormakterna, med USA i spetsen, praktiskt taget kidnappat system måste vi få ett som är anpassat till dagens ekonomiska och politiska verklighet. Det innebär att de nya ekonomierna och u-länderna måste ges betydligt större plats i maktapparaten.

De internationella organen måste också skapa ett regelverk, övervaknings och kontrollsystem anpassat efter dagens verklighet.

En stor del av förklaringen till finanskrisen ligger i att den finansiella världen spelar efter lokala regler i en global verklighet. De lokala finansinspektionerna och andra organ mäktar inte med att följa finansmarknadens virvlande turer ut och in i olika skatteparadis. Och skulle de mot förmodan klara det har de ingen makt och myndighet att göra något åt de missbruk som sker.

Finanskrisen har också tydligt visat följderna av den nya fondkapitalismen som skapat flodvågor av herrelösa pengar. Värdens största finansaktörer är nu alla de fonder, pensionsfonder och försäkringsbolag som förvaltar hundratals miljoner människors pengar. Fonder och bolag vars ledning agerar som om de vore ägare. I själva verket är de tjänstemän som förvaltar och tar risker med andras, de verkliga ägarnas, pengar. Själva tar de endast risken att i yttersta nödfall få sparken och en väl tilltagen fallskärm.

Under de senaste decennierna och nu under krisen har det blivit allt tydligare att den gammeldags kapitalismen med sina enskilda stora ägare är på väg att försvinna – på gott och ont. Vi kan ha synpunkter på hur de styrde sina bolag och därmed enskilda länders ekonomiska utveckling men frågan är nu vilket styrsystem som skall ersätta dem. Att utan effektiva regelverk och insyn ersätta dem med ansvarslösa tjänstemän som bygger upp privata förmögenheter på sparares och aktieägares bekostnad har visat sig minst sagt olyckligt. Något svar på frågan har i vart fall inte jag men det är den som nu borde diskuteras, inte minst på kommande G20-möten och på högsta nivå i EU.

Annars är risken stor att allt fortsätter som förut. Politikerna slår sina kraftfulla slag i luften och tror sig kunna begränsa bonusar och snuskigt höga ersättningar och därigenom hindra nästa finanskris. Däri har de fel!

 

Lämna en kommentar